- Önskar jag kunde! -
Detta var en jobbig kväll/natt.
Alla känslor kommer på en och samma gång, vilket gör att jag börjar gråta och kan inte kontrollera det.
Jag brukar alltid kunna stoppa tårarna men idag, ikväll och inatt så fungerade det inte.
Jag saknar min älskling så otroligt mycket, mer än vad jag brukar göra?
Låter fel kanske men fatta mig rätt.
Har tillbringat hela mitt sportlov tillsammans med honom.
Jag har vaknat upp med honom, somnat i hans armar varje kväll. Vi har gjort allting tillsammans, tyvärr var han sjuk första helgen jag kom så vi kunde inte göra så mycket, jag tog hand om honom istället.
Förstår verkligen varför inte varför det var så jobbigt och svårt att säga hejdå till honom på tågstationen, redan där höll jag på att börja gråta... Pinsamt, undrar om han märkte någonting.
Jobbigaste var när jag vinkade honom hejdå inne på tåget, att se den man älskar mest utav allt åker därifrån.
Helt galet.
Nu när jag ska gå och lägga mig så inser jag att jag ska sova helt själv utan honom?
Där brast det igen för mig, började stortjuta i kudden så att ingen skulle höra såklart.
Hade bara gråtit ännu mer om tex mamma hade kommit in och fråga " Gråter du Jonna, varför då? " och bla bla bla.
Nu vet ni det.
Varför jag grät, är för att jag saknar Andreas extremt mycket.
Kommentarer
Trackback
